Terapi är en serie möten mellan terapeuten och klienten. Under ett möte som kallas en terapeutisk session arbetar klienten och terapeuten med att lösa klientens problem. Klienten definierar problemet han vill arbeta med - målet med terapi, han är också ansvarig för sitt eget engagemang och arbetstempo. Terapeuten, med hjälp av professionella och målmedvetna åtgärder - frågor, tekniker, uppgifter, förslag, kommentarer, motiverande samtal eller sensomotoriska tekniker, stöder och stimulerar klienten i strävan mot målet.
Traumatiska upplevelser är inte bara olyckor, naturkatastrofer, förluster av någon man älskar, upplevelse av våld, sexuella övergrepp eller krig. Traumat kan vara trakasserier, diskriminering i arbetslivet, mobbning, indoktrinering, verbal misshandel, uppväxt med alkoholiserad eller drogberoende förälder. Det kan vara ständig kritik där ens integritet och värde kränks.
Trauma omfattar händelser där hjälplöshet och rädsla har spelat en avgörande roll. Att förlora jobbet, att vara sjuk, deprimerad, ligga på sjukhus, stå inför en oviss framtid, kan också vara traumatiserande. Känslor av hjälplöshet, skuld och skam kan vara destruktiva och förlamande.
Att uppleva eller se hot om våld mot andra, vara exponerad för extrem fattigdom eller lidande kan vara traumatiskt.
Många människor som upplevt trauma återgår så småningom till vardagen. Ofta, av olika anledningar, försvinner inte traumasymtomen, utan tvärtom, ökar i intensitet. Då talar vi om PTSD som är en förkortning av engelskans posttraumatic stress disorder och på svenska kallas tillståndet posttraumatiskt stressyndrom.
På Spektrum Terapier gäller följande priser per session:
Session 55 min: 1000 kr (Linköping eller Skype/Zoom) Session 55 min: 1300 kr (Stockholm) Klinisk hypnoterapi 90 min: 1300 kr (Linköping eller Skype/Zoom)
Under första sessionen formulerar vi målet med terapin.
Ett tydligt formulerat mål kan hjälpa att bestämma antalet möten för att uppnå bättre mående och genomföra det vi planerat.
Under pågående terapimöten kan man bedöma om hur många sessioner man kan behöva. Beroende på vad som dyker upp i terapin kan antalet sessioner minska eller öka.
Att neutralisera en enskild traumatisk händelse tar vanligen maximum en timme. Man kan också behöva ta hand om känslor som uppstått vid trauma och som format antaganden om omvärlden och sig själv. Därför kan det ofta handla om 1-3 sessioner.
Många väljer sedan att fortsätta, för att neutralisera och bearbeta andra händelser, då tekniker som används är skonsamma och skapar omedelbar och välkommen förändring.
Antalet sessioner beror på terapiformen och problemets komplexitet.
Väljer man Havening, tapping eller hypnos kan det handla om 1-3 sessioner, eventuellt fler vid komplexa problem.
Väljer man KBT som terapiform, använder man sig av terapeutiska protokoll, som bestämmer antalet sessioner. Så t.ex. lätt depression kan behöva 12 sessioner, ångest 16 sessioner och PTSD 12 sessioner.
För kroppspsykoterapi kan man behöva 3-10 sessioner, beroende på vad man har för problem.
För kroppsterapi för optimal sportprestation, utvärderas behovet individuellt.
- Terapi garanterar sekretess. Kan vännen garantera att det du säger i förtroende inte förs vidare?
- Terapeuten har utbildning i mänskligt beteende, tekniker, och träning i att inte avbryta, att lyssna utan att döma, utan att störa eller tänka på sitt, utan att förminska eller jämföra. Terapeuten är neutral och objektiv, tar inte t.ex. din mammas eller din mans parti. Terapeuten kommer inte med råd, så som vännen ofta vill göra. Terapeuten kan hjälpa att identifiera problem och vägar till förändring du behöver, enbart om det är det du vill eller behöver.
- Vännen kan inte garantera sessioner en specifik dag eller tid. Terapeuten kan. När du inleder en terapeutisk relation, garanteras regelbundna sessioner och hjälp. Det du inte hinner ta upp under en session, kan du fortsätta under nästa, utan att behöver tänka på att du ”belastar” någon med dina problem.
- Den terapeutiska relationen har tydliga gränser, den vänskapliga inte.
- Många tror att terapeuten kommer att bekräfta allt man säger, tänker eller gör, något en vän kan göra gratis. Men terapeuten är objektiv och till för att utforska, utmana och ifrågasätta dina tankefällor eller beteenden om de är destruktiva. Terapeuten kommer inte att heja och applådera ett destruktivt beteende, eller icke-fungerande strategier eller tankesätt. Det kan förstås leda till att man blir irriterad ibland, trots att det är just det man behöver för att uppnå förändring. Om man inte vill förändra sitt destruktiva beteende räcker det förstås att klaga hos en vän, som sällan vågar säga emot. Och då kan man undvika de förändringar man är rädd för.
Terapeuten löser inte klientens problem. Snarare hjälper terapeuten genom stöd, expertis och vägledning, att få klarhet i vad som kan vara problemet och och vad behövs för att klienten ska kunna lösa det. Målet med terapin är att göra klienten självständig, inte beroende.
Att läka från trauman på egen hand är svårt, vissa säger till och med att det är omöjligt. Därför är det en stor fördel och en stor tidsbesparing att göra det med en terapeut.
- De mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Kanske har personen varit med om ett svårt trauma, haft en jobbig barndom eller lider av någon typ av mental ohälsa.
- De vill få självinsikt om vem de egentligen är, om hur händelser ur det förflutna kan ha påverkat vem de är och hur de fungerar idag.
- De vill förstå sina känslor bättre och ändra sitt beteende.
- De känner en överväldigande och långvarig känsla av sorg och hjälplöshet inför sin framtid.
- Deras känslomässiga svårigheter gör det svårt för dem att fungera från dag till dag, till exempel kan de inte fokusera på sina uppdrag och det resulterar i att skolarbete eller jobb blir lidande.
- Deras handlingar och beteende är skadliga för dem själva eller andra.
- De är oroliga av känslomässiga svårigheter som familjemedlemmar eller nära vänner står inför.
- De vill förstå meningen med livet, genom bättre självkännedom kan finna ut vad som är viktigt och meningsfullt.
- De vill få bättre självkänsla eller självförtroende, sluta känna sig otillräckliga eller sluta tvivla på sig själva.
- De vill utveckla en egenskap, till exempel bli bättre talare, bli mer socialt kompetenta, lära sig att inte skjuta upp projekt eller vad som helst där det finns utrymme för förbättring.
- De behöver helt enkelt någon att prata med, regelbundet få ha tid för sig själv och vädra tankar och känslor med någon som har en objektiv och en icke-dömande inställning.
- De vill bli bättre ledare, prestera bättre på en arbetsplats eller inom någon idrottsgren.
- De vill bli en bättre förälder eller partner, lära sig att hitta balans i vardagen, sätta gränser eller lära sig att lösa konflikter.
Beslutet att genomföra terapi fattas av klienten i samråd med terapeuten. För att använda psykoterapi effektivt måste du ha en genomsnittlig intellektuell förmåga och ha god kontakt med verkligheten - människor under påverkan av vissa psykoaktiva ämnen kan inte delta i terapi, och psykiskt sjuka människor bör konsultera ett sådant beslut med en psykiater.
Efter inledande samtal ingår klienten och terapeuten (muntligt eller skriftligt) ett terapeutiskt avtal som innehåller de principer som gäller under terapin. Kontraktet innehåller information om när, var och hur ofta sessioner hålls, hur många sessioner som kan behövas och hur och när terapin avslutas. Målet eller målen för terapin, kostnad, betalningsvillkor och avbokningar samt övriga ramar gällande den terapeutiska relationen framgår tydligt i kontraktet.
- Ja. Terapeuten har tystnadsplikt i sitt mellanhavande med klienten. Tystnadsplikt betyder att terapeuten inte får lämna ut uppgifter om klienten, utan klientens godkännande.
- Klienten ska informeras om att sekretessen kan brytas under särskilda omständigheter. I en situation där en klient bedöms sakna självkontroll, till den grad att det krävs åtgärder för att skydda denne och/eller omgivningen, ska terapeuten primärt försöka få till stånd en ändring av överenskommelsen om sekretess – såvida det inte finns goda grunder för bedömningen att klienten inte längre vill eller har förmåga att ta ansvar för sina handlingar.
- Tystnadsplikten gäller inte om man misstänker att ett barn utsätts för ett brott. Det kan handla om att ett barn misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp.
- Personuppgifter och terapianteckningar förvaras enligt lag, på ett säkert sätt.
- Jag har också rätt att konsultera vissa fall med en handläggare, dock med alla personliga uppgifter om klienten, hemliga.
- Vid terapi online, är det både jag som terapeut och min klient som ska se till att terapin kan vara trygg och skyddad av sekretess.
Det är inte enkelt att svara generellt på den frågan, då problem kan gälla en av personerna eller relationen mellan dem båda.
Ibland finns det fler än ett problem - både på individuell nivå och i relationen. Har man funderingar kring detta, kan man boka konsultation med terapeuten och under samtalet om förväntningar och mål från varje part, kan man komma fram till vad som är problemet och därefter bestämma terapiformen.
Ingen kan känna någon annans smärta eller uttala sig om den. Men terapeuten är kunnig i mänskligt beteende, skicklig i att se tankefällor, objektiv, respektfull och medkännande. Terapeuten behöver egentligen inte säga så mycket. Det är klienten som har störst kunskap om sig själv och sin historia och med hjälp av vägledning kommer fram till sin lösning själv.
Nej. Terapeuter med psykologi som grund skriver inte ut mediciner, eller ger råd angående medicinering. Har man frågor angående medicin kan man kontakta sin vårdcentral.
Nej. Precis som med läkemedel har endast läkare rätt att utfärda sjukskrivningar.
En konsultation är ett möte som har två mål - bestämma om klienten beslutar att arbeta med sig själv enligt de fastställda reglerna och om terapeuten åtar sig att arbeta med de mål som klienten sätter upp. Under det mötet diskuterar man vilken terapiform som kan vara bäst för klientens behov och terapeuten förklarar hur den lämpligaste metoderna fungerar.
Terapi börjar när det terapeutiska kontraktet avtalas och accepteras av båda parter och fortsätter tills målet i det uppnås.
Här kommer exempel på frågor som kan ställas under första sessionen, eller som vävs in under terapin, beroende på vad man vill få hjälp med.
- Hur hittade du mig?
Svaret kan innehålla information om dina förväntningar ("Jag vill också må bättre, såsom som en kollega som rekommenderade dig”), symtomhistoria ("Jag hade panikattacker och blev nyfiken på vad jag kunde göra mer efter din föreläsning i detta ämne"), strategier för att hantera problem ("Jag berättade inte om min depression för någon, jag hittade dig på internet själv”).
- Varför vill du gå i terapi just nu?
Människor kommer sällan till en terapeut efter den första sömnlösa natten, den första ångestattacken eller den första självmordstanken. Vi hanterar svårigheter på många intuitiva sätt eller med hjälp av sunt förnuft. Den frågan kan eventuellt ge mig en uppfattning om hur du gör för att hantera kriser, om du hanterar dem själv, om du har stöd inom familjen, bland vänner, på arbetsplatsen eller inte. Det är också en fråga om de kriser, sorg eller förändringar som du upplever. Och om graden av överbelastning av nervsystemet (eftersom det är möjligt att det är en överbelastning av nervsystemet som orsakat att du är här med mig idag). Du ger mig också en uppfattning om dina styrkor och vad det är som får dig att blomstra. Och för en karta över mekanismer som hindrar dig eller får dig att blomstra.
- När började du känna att det du upplever har blivit ett problem?
Jag lär mig mycket här om din uppfattning av svårigheter och mycket om hur dina svårigheter definieras i din familj, på arbetet, i din omgivning. Om beteendet är produktivt eller destruktivt och på vilket sätt. Det är också möjligt att vi här avgör vad som kallas ren smärta och oren smärta. Ren smärta är fysisk, oren smärta är den smärta som orsakas av negativa tankar om sig själv och smärtans begränsningar, terminologi som kommer från ACT.
- Har du gått hos en psykolog, psykoterapeut, psykiater, coach, mentor, etc. tidigare?
Jag frågar här också om läkemedel som har föreskrivits av en psykiater och alternativa terapier, behandlingar hos fysioterapeuter, osteopater och kiropraktorer. Jag kan också fråga om vad som fick dig att välja terapin och avsluta den då. Den här frågan är återigen en fråga om hanteringsstrategier, vad som redan har fungerat och vad du redan vet om ditt nervsystem.
- Hur mår din kropp?
Detta är en fråga - först och främst - om sjukdom. Trots allt påverkar de starkt ditt känslomässiga tillstånd. Ibland enkelt, när du är rädd för komplikationer, behandlingar och kanske till och med en för tidig död. Men ibland är påverkan mindre uppenbar. Sjuk sköldkörtel, sjuka tarmar, hjärtsjukdomar, astma, allergier - alla dessa sjukdomar kan påverka vad som händer i ditt nervsystem. Stämningen kan försämras av vanlig influensa. Jag lär mig mycket av dina berättelser.
- Hur tar du hand om din kropp?
Hur mycket sover du och hur sover du? Hur äter du? Rör du på dig, har du ett stillasittande jobb? Hur mycket tid spenderar du i naturen?
- Vändpunkter, genombrott, kriser och situationer från ditt liv
Har du upplevt några trauman, både enstaka, till exempel ett överfall, trafikolycka, men också relationella, t.ex. om dina behov har försummats i flera år? Vad förväntades av dig? Hur hanterade du kriser och förluster?
Varje terapeut har dokument som är intyg för utbildningar. Certifikat utfärdas av skolor, kursledare eller yrkesföreningar. Man har alltid rätt att få se diplom och intyg och fråga om erfarenheter och påbyggnadsutbildningar.
Det innebär att terapeuten:
- Har kunskap om och respekterar de lagar och avtal som berör verksamheten
- Respekterar klientens integritet och självbestämmande
- Inte särbehandlar utifrån samhällsställning, livsåskådning, politisk inställning, etnicitet, kön eller sexuell läggning (här finns flera olika konstellationer i de olika föreningarnas regler)
- Iakttar tystnadsplikt och respekterar förtroenden
- Arbetar för klienternas hälsa och välbefinnande
- Endast genomför motiverade undersökningar och inte ger behandlingar som klienterna inte behöver eller vill ha
- Som terapeut håller sig till det man är utbildad inom och inte arbetar utanför sitt kompetensområde
- Rekommenderar annan behandling, exempelvis hänvisning till hälso- och sjukvården, när klienten så behöver
- Inte uttalar sig nedsättande om andra terapeuter eller kollegor
- Följer god företagssed
- Är seriös i sin prissättning och anpassar sitt arvode till prestationens art och omfattning
- Marknadsför sig sakligt och korrekt
Många av dessa punkter är gemensamma med vad som finns i de etiska reglerna för medlemmar i hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer.
Klienten kan när som helst avbryta terapi. Att gå i terapi är frivilligt.
